Att leda visionärt framställs ofta som en enkel uppgift. “Gör bara så här så löser sig allt…” Men även den visionära ledaren möter förstås ett flertal svårigheter. När vi målar upp en drömbild av hur vi vill ha det, bildas det samtidigt ett gap mellan den rådande verkligheten och visionen. Gapet fungerar som ett energifält med starka krafter som växelvis drar uppåt och neråt, precis som en högspänningsledning i en elkraftstation. Vissa medarbetare är rädda för förändringar, andra vill ha det som det alltid varit, några ser bara problemen och inte möjligheterna medan en del personer saknar förmågan att visualisera skogen för att alla träden är i vägen. Bered dig på att krafterna påverkar dig, precis som alla andra energifält gör.
Det finns ett antal risker med högspänningsfält som jag brukar varna mina chefer och ledare för, och som är sådana fall-luckor som jag själv trillar ner i emellanåt:
1) Ledaren drar ner ambitionsnivån och visionen, så att den inte blir så svår att nå.
2) Ledaren förhärligar verkligheten och väljer att uppfatta den som bättre än vad den är.
3) Ledaren tar på sig spänningen själv, blir stressad och går in i väggen.
4) Ledaren förklarar gapet med att chefen är kass, resurserna är för dåliga, medarbetarna är odugliga och gör inte vad de ska, datasystemet är ett felköp, företaget ligger på fel ställe, produkterna är bristfälliga etc. Svårigheterna är oändliga, möjligheterna få. Allt för att visa att det i vart fall inte är ledarens fel att inte visionen uppnås.
Hur reagerar dina chefer och ledare? Och hur reagerar du?